Tillskott eller inte?

Det finns många frågor kopplade till mat och hälsa. Det säljs en massa tillskott inom hälsokostbranschen. Behöver vi verkligen ta tillskott?

Enligt min frekvensbalanseringsutrustning har nästan alla av mina kunder någon typ av näringsobalanser. Orsakerna varierar:

– Stress

Jag ser att många näringsobalanser beror på stress. När vi är stressade är vi inställda i överlevnadsläge, dvs. vi gör det vi måste utan större medvetenhet eller glädje. Vi tuggar inte maten som vi borde och kanske inte tänker på vad vi stoppar i oss. Det parasympatiska nervsystemet, som inkluderar vagusnerven, påverkar vår matsmältning och upptaget av näringsämnen. Under långvarig stress fungerar inte det parasympatiska nervsystemet som det ska och vårat näringsupptag bli sämre.

– Fel mat

Stress kan leda till att vi äter fel mat. Ofta äter vi något sött eller tar något som stimulerar oss, tex godis, kaffe, energidrycker, eftersom vi är trötta. Vi kanske köper halvfabrikat eftersom vi inte orkar laga mat från grunden. Det kan vi tillåta oss ibland men tänk på att halvfabrikat ofta innehåller tillsatser. Köttliknande produkter som är tillverkade av växtprotein kan var hårt processade vilket också påverkar vårt näringsupptag.

– Gluten

Gluten (finns i vete, korn, råg) är ett svårnedbrytbart protein som många blir svullna i magen av. De flesta kan säkert äta lite gluten då och då men eftersom det finns gluten i väldigt många produkter kan det bli för mycket för vår matsmältning. Det är enkelt att prova: undvik mat med gluten (bröd, pasta, såser med mjöl i mm) i 1-2 dagar och sedan tar du en macka och känn hur det känns i din mage, blir den svullen eller inte?

– Mjölk

Det vanligaste mjölkproteinet som skapar problem är laktos. Det är också svårnedbrytbart. I naturen finns det inga vuxna djur som dricker mjölk. Många människor slutar producera enzymet som bryter ner laktos när vi tappar våra mjölktänder, så egentligen ska vi sluta dricka mjölk då. Men vissa av oss härstammar från nomader och har gener i kroppen som gör att vi fortsätter producera enzymet även i vuxen ålder. Smör och hård/lagrad ost innehåller nästan ingen laktos men i stort sätt alla andra mjölkprodukter gör det.

– Känslig matsmältning

Vissa av oss har en väldigt känslig matsmältning. Jag jobbar ju även med Vedisk astrologi och tittar på mina kunders horoskop. Jag tittar ofta efter matsmältningsproblem eftersom matsmältningen är otroligt viktig för vår hälsa. Har du Solen eller Månen i Jungfrun, Fiskarna eller i ditt hälsohus så har du antagligen en känslig matsmältning. Månen i dessa tecken visar att du antagligen inte kan bryta ner mjölk eller laktos. Detta gäller den Vediska astrologin så du kan inte titta i ditt västerländska horoskop.

Vid en känslig matsmältning behöver du också tänka på, förutom att undvika laktos och gluten, att frön, nötter och bönor är svårsmälta. De innehåller fytinsyra och andra ämnen som irriterar tarmen och är svårnedbrytbara. Det bästa är att blötlägga dem så att de nästan börjar gro. Min rekommendation är att blötlägga alla frön, nötter, linser och bönor, även om det står att de inte behöver blötläggas, gärna länge. Jag brukar även hälla på kokande vatten över bönor och linser, låta stå ca 5 min, sedan häller jag av och kokar upp dem i nytt vatten efteråt.

Det finns också många kryddor att ha i maten för att förbättra matsmältningen som tex. gurkmeja, koriander, kummin, ingefära, svartpeppar, hing mfl.

– Anpassa maten efter din kroppstyp

Enligt ayurvedan indelas vi efter kroppstyp: Vata, Pitta och Kapha. Vi är oftast blandningar men det är vanligt att en kroppstyp dominerar. Jag är ingen ayurvedisk läkare men ungefär så här kan man tänka:

Vata – personer med vataobalanser har mycket nervös och orolig energi, matsmältning är oftast oregelbunden. Vatapersoner behöver jorda sig och äta lite tyngre mat som rotfrukter, oljor, alltid varm mat*, äta kryddor som förbättrar matsmältningen och inte missa någon måltid.

Pitta – Personer med pittaobalanser har mycket hetta i kroppen, får lätt inflammationer, har en del ilska/frustration i sig, blir lätt röd i huden, har ofta en snabb och regelbunden matsmältning. Pittapersoner kan äta kall mat på sommaren men bör undvika starka kryddor. De ska välja mat som kyler tex kokosolja, ris, bönor och dricka mycket vatten.

Kapha – Personer med kaphaobalanser har tröghet i systemet. De är ofta lugna och har en långsam matsmältning, fryser lätt och blir lätt överviktiga. För Kaphapersoner är det bra att äta lite starkare kryddor som sätter fart på systemet och maten bör vara varm*. De bör undvika mjölkprodukter och all slembildande föda. Det är aldrig bra att dricka kalla drycker enligt auyrvedan men speciellt dåligt är det för Kaphapersoner.

Eftersom vi ofta är en blandning av kroppstyper, och att annat spelar roll som tex årstid, livscykel mm så är det viktigt att lära sig känna efter. Hur mår din mage en stund efter måltiden? Hur mår sinnet?

Vill du veta mer om hur näringsstatusen i din kropp ser ut rekommenderar jag en frekvensbalansering. Här finns en Exempelsammanställning efter en ordinarie frekvensbalansering så att ser hur en sådan kan se ut.

*Det är förstås bra att äta sallad och andra råa grönsaker till en måltid, men Vata och Kapha ska inte ha en långvarig rawfood-diet. En kortare detox med gröna drinkar är bra för alla kroppstyper.

Nu ska vi ta oss tillbaka till frågan om tillskott: Ska vi ta dem eller inte?

Jag rekommenderar att man tar tillskott om du har obalanser och inte mår bra. Själv tar jag en hel del tillskott: vitamin D, Omega-3, magnesium och B-vitaminkomplex som en grund. Ibland tar jag även zink, koppar och selen.

Det kan vara värt att ta extra tillskott om du vet att du ska in i en stressad period, tex extra mycket på jobbet eller mycket som händer i familjen eller vänner.

För att förbättra näringsupptaget behöver du minska din stress så att du sover gott om natten och matsmältningen får jobba ifred. Ta en paus efter lunch och ta en långsam promenad eller lägg dig ner och vila utan mobil. Tyvärr är det många arbetsplatser där den möjligheten inte finns. Ta en stund och andas långa djupa andetag under några minuter. Tänk också på vad du äter! Hur många ämnen finns på innehållsförteckningen? Ju färre desto bättre. Tugga maten ordentligt och ge dig tid att äta långsamt.

Inom kundaliniyoga finns massor av övningar för matsmältningen. Här är länk till en av dem.

Lycka till med din matsmältning!

/Eva